AI Den här sidan har översatts från engelska med hjälp av artificiell intelligens (AI). Översättningen har inte granskats av en översättare. Den engelska versionen är den gällande. Engelsk version

Kommentar

Vad säger FN:s dokument om fred?

Förenta nationernas texter, från stadgan till Pact for the Future, förpliktar medlemsstaterna till fred. Denna kommentar granskar vad dessa texter säger att fred innefattar och vad de lämnar odefinierat.

Författare
Institute for Global Peacecraft
Publicerad
november 2026

Den 26 juni 1945 undertecknade företrädare för 50 länder Förenta nationernas stadga i San Francisco. Det första ändamål som stadgan anger är ”att upprätthålla internationell fred och säkerhet”. Stadgan lämnar ordet fred odefinierat.

War Memorial Veterans Building i San Francisco, där Förenta nationernas stadga undertecknades den 26 juni 1945
War Memorial Veterans Building i San Francisco, där Förenta nationernas stadga undertecknades den 26 juni 1945 Photo: Andreas Praefcke, CC BY 3.0, beskuren, via Wikimedia Commons

Vad säger de senare dokumenten?

Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs 2015, efterlyser ”fredliga, rättvisa och inkluderande samhällen som är fria från rädsla och våld” (inofficiell översättning). Mål 16 omsätter detta i mätbara delmål om våld, tillgång till rättvisa och institutioner som kan ställas till svars.

År 2016 antog generalförsamlingen och säkerhetsrådet två parallella resolutioner om hållbar fred (sustaining peace), som de beskrev som ”ett mål och en process för att bygga en gemensam vision av ett samhälle” (inofficiell översättning).

De anger vad hållbar fred innefattar, från att förebygga konflikter till att stödja återhämtning, men inte hur man avgör när den har uppnåtts.

Sekretariatsbyggnaden vid Förenta nationernas högkvarter i New York
Sekretariatsbyggnaden vid Förenta nationernas högkvarter i New York Photo: Jim.henderson, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

Declaration on the Right to Peace, som generalförsamlingen antog 2016 med 131 röster mot 34 och 19 nedlagda röster, förklarar att var och en har ”rätt att åtnjuta fred” (inofficiell översättning). Den knyter den rätten till skyddet av de mänskliga rättigheterna och till utvecklingens fulla förverkligande. I ingressen erkänns att fred ”inte bara är frånvaro av konflikt utan också kräver en positiv, dynamisk process präglad av deltagande” (inofficiell översättning).

År 2023 uppmanade generalsekreteraren i sin policyöversikt A New Agenda for Peace länderna att utarbeta ”nationella strategier för förebyggande” (inofficiell översättning) för att ta itu med våldets orsaker. År 2024 förnyade generalförsamlingens Pact for the Future åtagandet för ”en rättvis och varaktig fred” (inofficiell översättning).

Varför skulle en definition vara till hjälp?

Underskriftssidor i originalet av Förenta nationernas stadga, bland annat för Filippinerna, Polen, Saudiarabien, Syrien och Turkiet
Underskriftssidor i originalet av Förenta nationernas stadga, bland annat för Filippinerna, Polen, Saudiarabien, Syrien och Turkiet Photo: United States National Archives, Public domain (United States), via Wikimedia Commons

I en studie av säkerhetsrådets beslut skrev rättsvetaren Anna Spain att det finns ”ingen definition av fred eller gemensam förståelse av vad det innebär att främja fred enligt internationell rätt” (inofficiell översättning). FN-dokumenten ovan illustrerar det mönstret.

De beskriver vad fred kräver, vad den möjliggör och hur den bryter samman, men tar i stort sett dess innebörd för given.

Inget av dokumenten anger en definition som medlemsstaterna skulle kunna använda för att avgöra om fred har uppnåtts.

En observatör som övervakar en vapenvila kan kontrollera att skottlossningen har upphört. En grupp som hjälper fördrivna familjer kan kontrollera om de kan återvända hem i säkerhet. Båda kan visa vad de har åstadkommit, men inte vad de två insatserna har gemensamt eller vad de bygger tillsammans. Samma lucka uppstår mellan de många organisationer som arbetar för fred.

Öppenheten och mångtydigheten i ordet ”fred” kan vara till nytta. Människor som är oeniga om hur ett fredligt samhälle skulle se ut kan ändå vara överens om att fred är värd att arbeta för.

De kan samarbeta kring något konkret, till exempel att upprätthålla en vapenvila, utan att först lösa sina vidare meningsskiljaktigheter. Varje gemensam definition måste ta den mångfalden av uppfattningar på allvar.

Luckan spelar störst roll när ett beslut måste fattas. Rätten kan tala om för säkerhetsrådet vad det har befogenhet att göra. Den kan inte tala om för rådet om ett beslut, eller en föreslagen lag, skulle bidra till att bygga en varaktig fred. För det behövs en redogörelse för vad en varaktig fred faktiskt är.

Hur skulle en gemensam definition av fred kunna se ut?

I The Sovereignty of Sentience, publicerad i Journal on the Use of Force and International Law, lägger IGP:s grundande direktör, Anders Reagan, fram en heltäckande teori för att definiera, mäta och bygga fred. Artikeln granskar kritiskt de 61 fredsuppfattningar som i dag används inom fredsstudier och redogör för vad de har gemensamt. Var och en av dem, konstaterar artikeln, gäller hur sentienta subjekt påverkar varandras välbefinnande, oavsett om en definition betonar frånvaron av skada eller förekomsten av samarbete.

Utifrån detta utvecklar artikeln en redogörelse för fred som konstitueras av de sociala normer som skyddar varje människas självbestämmande att definiera, utveckla och sträva efter sitt eget välbefinnande. Därefter använder den redogörelsen för att granska utvalda bestämmelser i den internationella rätten.