Så arbetar vi | Institute for Global Peacecraft

Institute for Global Peacecraft studerar hur begreppet fred definieras och används inom forskning, rätt, politik och praktik. Syftet är att identifiera den gemensamma grund som dessa uppfattningar delar och att formulera den som en heltäckande förändringsteori för global fred. Institutet använder dokumenterade metoder, publicerar sina artiklar i referentgranskade tidskrifter och förklarar sina resultat på ett lättbegripligt språk. Institutet erbjuder sina resultat för granskning, inte för antagande. Det prövar sina idéer öppet och publicerar sina resonemang, inklusive de punkter där det skulle kunna ha fel. Det överlåter åt medlemsstaterna och andra som arbetar för fred att bedöma deras värde.

Oberoende

Institutet är en ideell förening som sedan den 14 december 2017 är registrerad enligt svensk rätt i Stockholm. Fram till oktober 2025 hette det Peace and Conflict Science (PACS) Institute. Det styrs av sin föreningsstämma och sin styrelse, och dess direktör är styrelsens ordförande. Det är en icke-statlig organisation med särskild rådgivande status hos FN. Dess forskning beställs eller styrs inte av någon regering eller internationell organisation. Dess artiklar anger sin författare, och de åsikter som framförs i dem är författarens.

Vår utgångspunkt

Människor runt om i världen definierar och utövar fred på mycket många olika sätt: i religiösa och filosofiska traditioner, i rätt och diplomati, i lokalsamhällen och familjer samt i forskning. Institutet tar denna mångfald som sin utgångspunkt. Det ser två möjligheter.

Dessa uppfattningar har vissa gemensamma element. I så fall syftar de alla på samma sak: ett socialt och relationellt fenomen som råkar kallas fred. Institutets forskning har som mål att tydligt formulera dessa gemensamma element.
De har inga sådana gemensamma element. I så fall kan ett och samma ord, fred, dölja mycket olika diskussioner som förs sida vid sida, var och en om ett annat fenomen. Om varje fenomen fick ett eget namn skulle de kunna hållas isär och debatten bli skarpare. Institutet skulle då bidra till den kritiska diskussionen.

Båda utfallen skulle hjälpa dem som arbetar för fred att förstå varandra.

Ett tvärvetenskapligt förhållningssätt

Fred berör alla delar av människors liv, och därför kan ingen enskild disciplin definiera fred på egen hand. Institutets två referentgranskade artiklar bygger på forskning från många områden:

Freds- och konfliktforskning. Fredsstudier och irenologi; fredsbyggande och konflikttransformation; forskning om negativ, positiv, liberal, hybrid, vardaglig, relationell, rättvis, hållbar, feministisk och agonistisk fred; strukturellt våld; medling och inkluderande fredsförhandlingar; mätning av fred och konflikt; konfliktdata; pacifism; folkmordsforskning och förebyggande av folkmord; fredspsykologi; samt fredsundervisning.
Filosofi. Fenomenologi; medvetandefilosofi; smärtans filosofi; kunskapsteori och social kunskapsteori; moralfilosofi och tillämpad etik; metaetik; politisk filosofi och samhällsfördragsteori; autonomiteorier; tvångets filosofi; förmågeansatsen; kosmopolitism; de mänskliga rättigheternas filosofi; feministisk filosofi; krigets etik; metafysik; vetenskapsfilosofi och forskningsmetodik; beslutsteori; samt filosofihistoria.
Rättsvetenskap. Folkrätt; rätten om våldsanvändning; humanitär intervention och skyldigheten att skydda; internationell humanitär rätt; internationell rätt om mänskliga rättigheter; internationell straffrätt och rätten om folkmord; FN-rätt; fredlig lösning av tvister; statsansvar; tvingande normer; självbestämmande och avkolonisering; straffrätt och bevisrätt; våldsanvändning vid brottsbekämpning; försiktighetsprincipen; rättsliga teorier om suveränitet; samt reparativ rättvisa och övergångsrättvisa.
Samhällsvetenskaper. Internationella relationer; statsvetenskap; sociologi; kriminologi; spelteori och förhandlingsforskning; nationalekonomi; mänsklig säkerhet och hållbar utveckling; folkhälsovetenskap; samt historia.
Psykologi och hjärnvetenskap. Humanistisk psykologi och psykoterapi; kognitiv neurovetenskap; neuropsykologi; samt kognitionsvetenskaplig perceptionsforskning.
Övriga områden. Evolutionsbiologi och lingvistik.

Metoder

Institutet söker en gemensam grund för att förstå fred som människor och institutioner med olika övertygelser och intressen var för sig kan godta. Ur detta syfte följer fyra vägledande metoder. Var och en redovisas nedan tillsammans med det publicerade arbete där institutet tillämpar den.

Fyra vägledande metoder för vårt arbete

Bygg på det som befintliga definitioner redan har gemensamt

Ett ramverk som ska samordna befintliga insatser kan inte börja med att införa en ny definition, eftersom det bara skulle öka oenigheten. Det måste i stället göra tydligt vad befintliga definitioner av fred redan har gemensamt. Artikeln från 2023, ”Reframing the Ontology of Peace Studies”, gör detta för inre fred, fred mellan människor och fred mellan grupper. Artikeln från 2026 utvidgar det till tolv fredsbegrepp och till de mänskliga rättigheterna.

Använd endast premisser som vem som helst kan pröva på egen hand

Ett ramverk som vilar på en tro, en auktoritet eller en tradition ger dem som inte delar den skäl att förkasta det. Dess premisser måste därför vara sådana som varje människa kan bekräfta utifrån sin egen upplevelse. Artikeln från 2026, ”The Sovereignty of Sentience”, godtar inga andra slags premisser.

Resonera utifrån grundläggande principer

Ett ramverk som lånar sina slutsatser från en befintlig lära ärver också dess tvister. Det måste i stället bygga upp sin beskrivning steg för steg utifrån sina premisser och visa varje steg, så att alla kan se exakt var de inte håller med. Artikeln från 2026 publicerar varje steg i sitt resonemang, inklusive de punkter där det skulle kunna ifrågasättas.

Identifiera grunder som är oberoende av varje särskiljande egenskap

Fred och våld är avsedda att gälla alla. Ett ramverk som bygger på det som bara vissa människor delar, till exempel en kultur, en religion eller en nationalitet, kan inte tjäna dem alla. Dess grunder måste gälla lika för varje människa, oavsett makt, klass, nationalitet, kön eller någon annan egenskap. Artikeln från 2026 grundar sin beskrivning i det som varje människa har: en egen upplevelse, som ingen annan kan se och som inte kan bevisas för någon.

Hur forskningsprogrammen bygger på varandra

Institutets fem forskningsprogram bildar en sammanhängande följd. Vart och ett tar till vara resultaten från de föregående.

Fredsbegrepp och fredsdefinitionerSammanställer hur fred definieras och används inom forskning, rätt, politik och praktik. Det avsedda resultatet är en systematisk förteckning över dessa definitioner, som utgör kunskapsunderlaget för de efterföljande programmen.
Samsyn för fredJämför dessa definitioner för att finna vad de har gemensamt, inklusive antaganden som de gör utan att uttala dem. Det avsedda resultatet är en redogörelse för denna gemensamma grund, tillräckligt precis för att kunna prövas och kritiskt granskas.
Fredsmätning och indikatorerUtreder hur fred kan iakttas och mätas i praktiken: inom en människa, mellan människor och mellan grupper. Det avsedda resultatet är en uppsättning fredsindikatorer som kan prövas mot data.
Förändringsteori för global fredSammanför definitionerna, deras gemensamma grund och indikatorerna för denna. Det avsedda resultatet är en heltäckande förändringsteori för global fred, som läggs fram som en utgångspunkt för diskussion.
Fred i rätt, politik och institutionerTillämpar förändringsteorin på rätt, politik och institutioner. Det avsedda resultatet är en bedömning av i vilken mån de är förenliga med den och i vilken mån de leder till fred eller våld.

Eftersom förändringsteorin vilar på det som de många definitionerna av fred redan delar är den avsedd att vara heltäckande och att föra samman befintliga synsätt. Den läggs fram som en utgångspunkt för diskussion, för att granskas, prövas och korrigeras av andra.

Tillämpningar

Institutets forskning är avsedd att användas av andra. Den kan användas på följande sätt.

För stater och mellanstatliga organ

Normativ utvärdering av rätten. Forskningen kan användas för att bedöma rättsliga bestämmelser och doktriner mot en uttryckligen angiven definition av fred. Artikeln från 2026 tillämpar denna utvärdering på utvalda bestämmelser och doktriner inom den internationella rätten, däribland dem som reglerar våldsanvändning. Den visar var handlingar som rätten tillåter ändå klassificeras som våld.
Utformning och granskning av instrument. Fördrag, fredsavtal, konstitutioner och resolutioner kan utformas och granskas mot en angiven definition av fred. Artikeln från 2026 antyder att beskrivningen skulle kunna ge den internationella rätten ”en standard för att utforma och utvärdera fredsförenliga instrument, däribland konstitutioner och fördrag” (inofficiell översättning).
Bedömning av politik och institutioner. Forskningen kan visa i vilken mån en politik eller en institution leder till fred och i vilken mån den leder till våld.
Prövning av påståenden om fred. Ett påstående om att en åtgärd tjänar freden kan prövas mot åtgärdens verkningar för de berörda människorna: gör den dem mer i stånd, eller mindre i stånd, att bestämma över sina egna liv?
Mätning av fred, inte bara av våld. Indikatorer som hämtas ur forskningen kan användas vid sidan av de mått som används för mål 16 för hållbar utveckling, vilka främst mäter minskningen av våld.

För civilsamhället och finansiärer

Ett gemensamt språk och en gemensam bedömningsram. Organisationer med olika uppdrag kan beskriva sitt mål med samma begrepp och bedöma sitt arbete mot samma måttstock.
Samordning av förändringsteorier. Organisationer som arbetar för fred kan se var deras insatser förstärker varandra, var de överlappar och var det finns luckor.
Utformning och utvärdering av program. Ett tydligt angivet mål gör det lättare att bedöma effekter. En översikt för 2023–2024 för FN:s fredsbyggandefond visade att effekterna var svåra att bedöma utan en förändringsteori på portföljnivå.
Koalitioner över trosgränser. Eftersom forskningen endast vilar på premisser som vem som helst kan pröva på egen hand, är den avsedd att kunna granskas av grupper med olika tro, kultur eller politisk hållning.

För medling och dialog

En gemensam utgångspunkt. Parter med olika övertygelser kan var för sig granska en definition av fred som inte är beroende av någon enskild parts övertygelser.

För forskning och utbildning

Ett gemensamt begreppsförråd för fredsforskning. Studier som bygger på olika fredsbegrepp blir lättare att jämföra när dessa begrepp har förts över till en och samma beskrivning. Artikeln från 2026 gör detta för 12 av de 61 begreppen.
Fredsundervisning. Fred och våld kan läras ut i termer som gäller lika för varje människa.
Kopplingen mellan mänskliga rättigheter och fred. Forskningen visar hur befintliga mänskliga rättigheter passar in i en och samma beskrivning av fred, vilket artikeln från 2026 börjar göra.

Hur institutet tillämpar sina metoder

Institutet tillämpar dessa metoder på avgränsade empiriska underlag och på sitt arbete med Förenta nationerna.

Skriftliga uttalanden till FN-organ. Institutet redovisar sina resultat för mellanstatliga organ i kraft av sin rådgivande status hos FN. År 2025 publicerades tre skriftliga uttalanden av FN: två till FN:s råd för mänskliga rättigheter och ett till det ekonomiska och sociala rådet.
Inhämtning av lokala definitioner. Institutet har bett deltagare att definiera fred med egna ord. Vid en workshop 2020 för OMNI Center for Peace, Justice and Ecology nedtecknade deltagarna anonymt sina definitioner av fred på skriftliga arbetsblad.
Systematisk översikt med oberoende trefaldig kodning. Översikten över 61 fredsdefinitioner sammanställer de källor där vart och ett av de 61 fredsbegrepp som Martel et al. (2024) har katalogiserat definieras. Den omfattar 149 poster hämtade från 117 källor. Varje post, inklusive sidhänvisningen för varje citat, har kontrollerats mot källtexten. Tre kodare bedömer, oberoende av varandra, om varje definition innehåller de element som institutets beskrivning föreslår. En kalibreringsomgång med övningstexter föregick den fullständiga kodningen. Kodarna jämför inte sina bedömningar förrän alla tre är klara, och varje bedömning måste ange det textställe som den vilar på. Oenigheter avgörs mot källtexten och de skriftliga kodningsreglerna, inte enbart genom majoritetsbeslut. Artikeln är under utarbetande, och inga resultat finns tillgängliga.
Operationalisering. Institutet anger observerbara indikatorer för varje element i sin beskrivning, så att fred kan mätas. Tre artiklar gör detta på nivåerna inom en människa, mellan människor och mellan grupper. De prövar beskrivningens koherens och användbarhet utifrån huruvida den ger upphov till sådana indikatorer. Arbetet redovisas inom programmet Fredsmätning och indikatorer.

Granskning före publicering

Institutets två forskningsartiklar referentgranskades av de tidskrifter som publicerade dem: Peace and Conflict Studies 2023 och Journal on the Use of Force and International Law 2026. Institutets kommentar sammanfattar forskning som redan har publicerats och anger sina källor.

Forskningsetik

Forskningstraineerna arbetar enligt skriftliga traineeavtal. Deltagarna i workshoppen 2020 svarade anonymt, och deras arbetsblad publiceras inte. Institutet publicerar inga bilder av de barn som deltog i serien av workshoppar 2018 i Mexiko.

Personuppgifter hanteras enligt beskrivningen i integritetsmeddelandet.

Citering och återanvändning

Vi ber användare att citera institutet i den form som anges på sidan Så citerar och återanvänder du material och att respektera villkoren för upphovsrätt.