Förändringsteori för global fred

Vad programmet gör

Programmet Förändringsteori för global fred sammanför arbetet i de tre föregående programmen: de definitioner av fred som har samlats in inom Fredsbegrepp och fredsdefinitioner, den gemensamma grund som har identifierats inom Samsyn för fred och de indikatorer som har utvecklats inom Fredsmätning och indikatorer. Utifrån detta utarbetar det ett utkast till en heltäckande förändringsteori för global fred. Den läggs fram som en utgångspunkt för diskussion, för att granskas, prövas och korrigeras av andra. Programmet Fred i rätt, politik och institutioner tillämpar den sedan.

Vad en förändringsteori är

En förändringsteori förklarar hur en organisation förväntar sig att dess arbete ska leda till den förändring som den eftersträvar. Den visar steg för steg hur insatta resurser och genomförda aktiviteter förväntas ge resultat. Regeringar, FN-enheter, finansiärer och organisationer i det civila samhället använder förändringsteorier för att planera, finansiera och utvärdera sitt arbete.

Kedjan i en förändringsteori

Varje steg förväntas leda till nästa.

1. ResurserDet som satsas, till exempel pengar, tid och sakkunskap
2. AktiviteterDet som görs, till exempel medling, utbildning eller forskning
3. PrestationerDet som produceras, till exempel avtal, rapporter eller utbildade personer
4. EffekterDet som förändras som en följd av detta
5. Långsiktig effektDen varaktiga förändring som eftersträvas, vilket i fredsarbete är själva freden

Det sista steget anger målet. Alla andra steg väljs för att de förväntas leda dit.

Varför målet spelar roll

En förändringsteori kan aldrig bli tydligare än sin bild av målet. I fredsarbete definieras det målet sällan. Förenta nationernas stadga gör upprätthållandet av internationell fred och säkerhet till organisationens främsta ändamål. Men den internationella rätten saknar en allmänt vedertagen definition av fred.

Därför arbetar de som verkar för fred ofta mot olika mål. Redan 1976 konstaterade en översikt över fredsforskningsfältet att forskarna ”studerade olika problem och eftersträvade skilda mål, alla under fanan ’fred’” (Johnson 1976, citerad i Reagan 2023; inofficiell översättning). Detsamma gäller i praktiken, bland medlare och utbildare liksom bland finansiärer, stater, domstolar och FN-organ. En syntesöversikt för 2023–2024 för FN:s fredsbyggandefond visade att utvärderingarna hade svårt att bedöma effekterna av fondens samlade portfölj. Det berodde på att det saknades en förändringsteori på portföljnivå.

Inte ännu en definition

En översikt som publicerades 2024 räknade 61 fredsbegrepp i forskning som publicerats mellan 1969 och 2022. Institutet föreslår medvetet inte något ytterligare fredsbegrepp som konkurrerar med dessa. Ännu ett konkurrerande begrepp skulle bara fördjupa den oenighet som institutet vill lösa. Institutet söker i stället den gemensamma grund som de befintliga begreppen delar. Det söker också en ram som ligger under begreppen och ger dem ett gemensamt språk.

Fred och våld är tänkta att gälla alla lika. Den gemensamma grund som ger dem deras innebörd måste därför gälla lika för varje människa, oavsett språk, kultur, religion, kön, ålder, klass eller någon annan egenskap. Så arbetar vi beskriver den metod som detta kräver.

En utgångspunkt för diskussion

Aktörer på alla nivåer, från religiösa ledare och lokalsamhällen till mellanstatliga organ, har sina egna förändringsteorier, var och en anpassad till det egna arbetet. Vår heltäckande förändringsteori för global fred läggs fram som ett strukturerande förslag om det mål som dessa aktörer kanske redan delar, hämtat ur det som deras egna uppfattningar om fred sannolikt redan har gemensamt.

Om förslaget håller när andra granskar det skulle många aktörers arbete kunna läggas samman. Resultaten skulle kunna jämföras och mätas mot samma måttstock. Luckor och dubbelarbete skulle bli lättare att upptäcka. Målet är att insatserna för fred ska förstärka varandra i stället för att konkurrera.

Missbruket av ordet fred

Eftersom fred värderas överallt har ordet ibland åberopats för att rättfärdiga väpnade konflikter och förtryck.

År 1969 varnade fredsforskaren Takeshi Ishida för sådana ”krig för fred” (inofficiell översättning). Detta missbruk fungerar bara så länge fred saknar en överenskommen innebörd.

En gemensam beskrivning av fred skulle göra det möjligt att granska sådana påståenden. Ett påstående om fred kan prövas mot de villkor det skapar för de människor som berörs: gör en handling dem mer eller mindre i stånd att själva bestämma över sina liv?

Var programmet passar in

Institutets fem forskningsprogram bildar en sammanhängande följd. De tre första ger tillsammans förändringsteorin, och det femte tillämpar den.

1. Fredsbegrepp och fredsdefinitionerSammanställer hur fred definieras och används inom forskning, rätt, politik och praktik. Det avsedda resultatet är en systematisk förteckning över dessa definitioner, som utgör kunskapsunderlaget för de efterföljande programmen.
2. Samsyn för fredJämför dessa definitioner för att finna vad de har gemensamt, inklusive antaganden som de gör utan att uttala dem. Det avsedda resultatet är en redogörelse för denna gemensamma grund, tillräckligt precis för att kunna prövas och kritiskt granskas.
3. Fredsmätning och indikatorerUtreder hur fred kan iakttas och mätas i praktiken: inom en människa, mellan människor och mellan grupper. Det avsedda resultatet är en uppsättning fredsindikatorer som kan prövas mot data.
4. Förändringsteori för global fredSammanför definitionerna, deras gemensamma grund och indikatorerna för denna. Det avsedda resultatet är en heltäckande förändringsteori för global fred, som läggs fram som en utgångspunkt för diskussion.
5. Fred i rätt, politik och institutionerTillämpar förändringsteorin på rätt, politik och institutioner. Det avsedda resultatet är en bedömning av i vilken mån de är förenliga med den och i vilken mån de leder till fred eller våld.

ForskningsöversiktSå arbetar vi